hem anmälan program praktiskt pressrum kontakt tidigare mässor länkar

Program

Ändringar

Invigningsprogram

Kvällsprogram

Politikersamtal

Seminarier torsdag

Seminarier fredag

Seminarier lördag

Programöversikt

Medverkande

Utställare

FÖRELÄSNINGAR/SEMINARIER
Fredag den 11 april kl 09.00–10.15

200 [K21] Sällskapet för Existentiell Psykoterapi - SEPT

Existentiell rehabilitering – om återkomst till livet efter psykisk kollaps

Svåra psykiska problem för alltid med sig att individens förhållande till sin livsvärld måste omprövas och återetableras. Den i medicinen och i vissa terapiformer vanliga föreställningen att själva minskningen eller bortfallet av symtom automatiskt leder till hälsa och ett bra liv har föga stöd i verkligheten där förfärande folkhälsorapporter visar hur svårt det är idag att leva ”ett sunt och ett sant liv”. Den existentiella terapin riktar in sig på detta och på de stora frågorna om hur man skall leva hållbart för framtiden. Varför är det så svårt att leva väl i detta enda liv?
Dan Stiwne, docent, leg psykoterapeut

201 [K1] Stockholms Akademi för PsykoterapiUtbildning - SAPU

Affektfokuserad korttidspsykoterapi – ett integrativt och evidensbaserat förhållningssätt

Affektfokuserad psykoterapi – en integrativ och evidens-baserad approach. Affektfokuserad korttidspsykoterapi, förankrad i modern psykodynamisk och affektiv teori är numera en etablerad behandlingsform, med dokumenterad effekt i ett flertal studier. I dessa studier inkluderas även psykiatriska patientgrupper. Tidsramen för terapin anpassas individuellt till varje klient och psykoterapeuts omständigheter och behov och förhållningssättet kan därför användas i en mängd olika sammanhang. Föreläsningen ger en introduktion av teori, praktik och forskning inom den affektfokuserade psykoterapin.
Birgitta Elmquist, studierektor SAPU, leg psykoterapeut, Leif Havnesköld, rektor SAPU, leg psykoterapeut, Tomas Videgård, leg psykoterapeut

202 [K24] Stiftelsen Kricagården

Ungavuxna på Högbergsgatan

Våren 2006 startade vi psykoterapimottagningen ungavuxna på Högbergsgatan i Stockholm. – Vilka kommer när man öppnar portarna för alla mellan 14 och 26 år? Till oss är man välkommen själv eller tillsammans med andra viktiga personer. Unga män är den grupp som är vanligast på mottagningen. Vi kommer att berätta vad de söker för och dela tankar kring de svårigheter de presenterar samt de kontakter det utmynnar i.
Karin Enqvist, leg psykoterapeut, Beny Plüss, leg psykoterapeut, Margaretha Sjöberg, leg psykoterapeut, Agneta Victorin, leg psykoterapeut

203 [K12] Psykologpartners

”Brief Intervention” – kostnadsbesparande konsultation som skapar tillgänglighet i en allmänpsykiatrisk kontext

Psykologpartners bedriver sedan hösten 2004 en allmänpsykiatrisk mottagning genom ett avtal med landstinget i Östergötland. Fram t o m hösten 2006 bedrevs det mesta av behandlingen som traditionell KBT på olika vårdcentraler. Från och med januari 2007 används istället ”Brief Intervention på 2 VC. Patientkonsultationerna är begränsade i tid (15–30) min och antal (1–3 besök). Psykologen kan med denna arbetsmodell träff a upp till 15 patienter dagligen! Målet är att genom analys baserat på KBT hitta enkla genomförbara beteendeförändringar som påverkar patientens psykosociala problematik och utforma en plan för genomförande. Gisela Wisung, leg psykolog

204 [K2] MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

MBT, del 1: Vad är mentalisering?

Mentalisering handlar om att göra egna och andras handlingar begripliga utifrån bakomliggande mentala avsikter som önskningar, känslor och föreställningar. Mentalisering handlar om att ge erkännande åt det som finns i sinnet. Mentaliseringsbegreppet har vuxit fram ur kunskapen om anknytningens betydelse för den psykiska utvecklingen och hur denna utveckling hämmas av både medfödda brister och trauman. Mentalisering är ett begrepp som kan vara till hjälp för att förstå psykisk förändring i psykoterapi.
Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut, Niki Sundström, leg psykolog, leg psykoterapeut, Per Wallroth, leg psykolog, leg psykoterapeut

205 [K22] Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC

Bråkighet – beteendestörning eller symtom?

Det finns idag mycket kunskap om aggressivt utagerande barn, hur vi kan behandla och förhålla oss till dem. Men denna kunskap är mångfacetterad och delvis motsägelsefylld. Det finns inga enkla svar och experter blir i många fall oense och driver in varandra i olika läger, där man enögt förfäktar ett visst synsätt och en viss metodik. Det psykodynamiska ställs mot det inlärningspsykologiska, och båda utmanas i sin tur av det neuropsykiatriska. Vi vill försöka vidga förståelseramen. Bråkiga barn behöver vuxna som samarbetar, också över teorigränserna.
Pia Eresund, leg psykoterapeut, fi l dr, Björn Wrangsjö, docent, psykoanalytiker

206 [282] Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP

Att använda sig av jagstrukturerande psykoterapi i kristerapi för människor som utsatts för krigs-/tortyrskador

Röda korsets behandlingscenter i Skellefteå, som startade för drygt ett år sedan, är landets sjätte behandlingscenter i Svenska Röda korsets regi. Här använder man sig av ett icke polariserande förhållningssätt i mötet med krigs- och tortyrskadade flyktingar och asylsökande.
Gunny Bertilsson, leg psykoterapeut

207 [278] Stockholms Institut för psykodrama, sociometri och gruppterapi - SIPS

Intersubjektivitet, exponering och spontan kreativ handling. Om styrkan i psykodramatiskt arbete

Psykodrama är psykoterapihistoriens äldsta inter-personella metod. Den undersöker huvudvillkoret för all förändring, det genuina mötet. På scenen sker exponering, konfrontation med obehagliga känslor och beteendeträning. Här möter psykodrama både KBT och nya neurofysiologiska rön. Psykodrama skyr dock manualer och betonar spontanitet och kreativitet som avgörande för verklig förändring. Härmed tar psykodrama ställning för humanistiska värderingar, för behovet att beakta existentiella frågor och inte minst – humorns läkande verkan.
Lars Tauvon, leg läk, leg psykoterapeut 

208 [265] Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting - BUP

Hur kan barn med kommunikations- och relationssvårigheter använda sig av en terapigrupp?

Som barngruppsterapeut påminns man ständigt om kamratrelationernas betydelse. Att ha en eller flera jämnåriga att relatera till, jämföra sig med och få bekräftelse av är en viktig del av utvecklingsuppgiften i latensåldern och är en viktig grund för den kommande adolescensutvecklingen. Med utgångspunkt i vårt arbete som barngruppsterapeuter kommer vi att beskriva hur struktur, ramar och gruppklimat befrämjar kommunikationsflödet i gruppen och hur barnen utvecklas under terapin. Genom kliniska exempel kommer vi att åskådliggöra hur samspelet i gruppen kan se ut och hur svårigheter också kan bli en tillgång.
Kristina Jädersten, leg psykolog, leg psykoterapeut, Maria Mandl, leg psykolog

209 [K16/17] Inside team

KBT vid neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna

Det blir allt vanligare att även vuxna personer diagnostiseras med neuropsykiatriska diagnoser. Som konsekvens finns ett behov av utökade behandlingsmetoder för denna grupp. Forskningen kring psykoterapeutiska interventioner för vuxna med neuropsykiatrisk problematik är ännu i sin linda, men flera studier om KBT vid t ex ADHD har publicerats under de senaste åren. Under föreläsningen kommer några av dessa olika studier presenteras. Behovet av modifierade terapeutiska interventioner vid komorbida tillstånd hos denna grupp kommer också belysas.
Anna Ekstedt, KBT och neuropsykiatri, Åsa Larsson, leg psykolog

210 [K13] Svenska Föreningen för Symboldrama

Kan symboldrama förstärka psykoterapeutisk behandling?

Föreläsningen innehåller dels en kort presentation av symboldramametoden som vilar på psykodynamisk grund och utvecklades i Tyskland av Hanscarl Leuner dels en presentation av en undersökning där 21 personer intervjuats med hjälp av CHAP (Changes After Psychotherapy Scale) ett halvt till ett år efter avslutad psykoterapi. Tio av patienterna hade gått i verbal psykoterapi och elva i psykoterapi med symboldrama. De båda grupperna jämförs avseende likheter och skillnader.
Karin Hemlin Bjerkehag, leg psykoterapeut, symboldramaterapeut

211 [K23] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

DBT och schematerapi i barn och ungdomspsykiatri

Dialektisk beteendeterapi (DBT) utvecklad av Marsha Linehan i USA, syftar till att hjälpa personer med emotionell instabilitet. I Sverige har den introducerats av bland andra Anna Kåver och Åsa Nilsonne. Seminariet handlar om våra erfarenheter av att införa DBT vid en barnpsykiatrisk mottagning med knappa resurser och avstånd till universitet och forskning. Vi kommer också ge exempel på hur man inom schematerapi använder ett terapeutiskt förhållningssätt kallat ”Limited reparenting” i behandlingen av barn och förälder. Tidiga maladaptiva scheman formas i samband med frustration av känslomässiga kärnbehov under uppväxten. Limited reparenting innebär att terapeuten inom etiskt försvarbara gränser bemöter patientens frustration.
Eva Gafvelin Ramberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, Anna-Rosa Perris, barnpsykiater, leg psykoterapeut

212 [K11] Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf

Depression. Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv

I föredraget betonas en aspekt på depression: Det sätt vi i tidig barndom lär oss i dialog med föräldrarna att hantera känslor av skam och skuld har att göra med hur sårbara vi blir senare i livet för depression som reaktion på svåra livshändelser. Alla mänskliga symtom och reaktioner är en samverkan mellan vår biologiska utrustning och det vi möter från omvärlden. Här betonar jag det viktiga i att barn får hjälp att bygga in möjlighet att bearbeta tidiga oundvikliga känslor av frustration och besvikelser för att kunna ha hopp och tillit till ”att livet reder sig nog” och kunna stå ut med de tillkortakommanden som livet ställer oss inför.
Marianne Lerner, psykolog, psykoanalytiker

213 [K14] Psykoterapiinstitutet - PI

Ett och ett halv års uppföljning av psykoanalytisk psykoterapi för unga vuxna (YAPP-projektet)

Resultat från 131 unga vuxna som genomgått individual- eller gruppsykoterapi har analyserats. Vid uppföljningen var patientgruppen förbättrad i alla utfallsmåtten. 50 % av patienterna var säkerställt förbättrade vg psykiatriska symptom, medan 35 % var detsamma vg interpersonellt lidande. 6 % av patienterna var säkerställt försämrade på något av dessa mått. Låg terapeutskattad allians predicerade större förändring av interpersonellt lidande.
Annika Lindgren, doktorand, Björn Philips, fil dr Andrzej Werbart, fil dr, FoU-chef

214 [K15] Psykiatri Södra Stockholm, Stockholms läns landsting

Vad var till hjälp och vad var hindrande i terapiprocessen?

På denna föreläsning redovisas resultat från två delstudier inom Unga Vuxna projektet (YAPP) vid psykoterapiinstitutet i Stockholm. Syftet har varit att undersöka patienters och terapeuters perspektiv på kurativa och hindrande faktorer i psykoanalytiskt orienterad psykoterapi med unga vuxna. Intervjuer med 22 unga vuxna och deras 16 psykoterapeuter har bearbetats kvalitativt med Grounded Theorymetodik för att tillskapa två modeller för hur olika kurativa och hindrande faktorer interagerar ur patientens respektive terapeutens perspektiv. Likheter och skillnader mellan modellerna kommer diskuteras.
Peter Lilliengren, leg psykolog

Fredag den 11 april kl 11.00–12.15

220 [K23] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

Självskadebeteende hos svenska högstadieungdomar – bakgrund, prevalens och orsaksmodeller

Psykisk ohälsa tycks idag öka bland ungdomar. Ett problemområde som erhållit särskild uppmärksamhet är olika former av självskadebeteenden, som att avsiktligt skära, rispa eller slå sig själv. I dagsläget saknas systematisk empirisk kunskap kring så väl detta fenomens förekomst som dess orsaker. Inom ett större longitudinellt forskningsprojekt vid Lunds universitet undersöks detta beteende och andra relaterade faktorer hos 1000 ungdomar genom frågeformulär och intervjuer. Resultaten har betydelse för så väl kunskap om förekomst, risk- och skyddsfaktorer och behandling.
Jonas Bjärehed, leg psykolog, doktorand

221 [265] Ericastiftelsen

Att handleda på barnpsykologiska utredningar

En kort bakgrund ges till teorier bakom barnpsykologiska testmetoder. Vi tar upp hur man i handledning kan arbeta med att integrera de olika delarna. Därefter arbetar vi tillsammans med åhörarna fram en förståelse för ett barns problematik utifrån projektiva och kognitiva testresultat. Föreläsarna är handledare vid Ericastiftelsens utbildning i Utredning, Diagnostik och Behandling (UDB-kurs).
Björn Olsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, Lena Malmberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

222 [K15] PsykoterapiStiftelsen

Klinsk mötesplats

Ett möte mellan några kliniskt verksamma psykoterapeuter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och infallsvinklar ger var och en av psykoterapeuterna sin syn på en patients problem. Vad förenar och vad är skillnaden mellan de olika psykoterapeuternas synsätt? Åhörarna inbjuds att tillsammans med panelen diskutera problemet.
Medverkande: Psykoterapeuter med olika inriktningar, namn meddelas på hemsidan

223 [K24] Svenska Föreningen för Symboldrama

När ingenting hjälper – symboldrama vid depression

I symboldrama kan det inre barnets känslor och behov fångas upp och gestaltas, få ett sammanhang och öppna vägar mot en djupare bearbetning. I svåra lägen hjälper symboldrama patienten vidare i den terapeutiska processen.
Sigbritt Nordlund, leg psykoterapeut, symboldramaterapeut, Kristina Westrup von Hofsten, leg psykoterapeut, symboldramaterapeut

224 [K2] MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

MBT, del 2: Hur mentaliserar man i behandling?

Vi förklarar varför förbättrad mentaliseringsförmåga kan ses som målet med de flesta former av psykoterapi. Vi diskuterar också vad som karakteriserar ett psykoterapeutiskt förhållningssätt som bygger upp mentaliseringsförmågan i stället för att bryta ner den. Slutligen ger vi en överblick över en rad olika mentalieringsbaserade behandlingar, bl.a. ”Minding the Baby”, ”SMART” och ”Professionals in Crisis”.
Per Wallroth, leg psykolog, leg psykoterapeut, Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut, Niki Sundström, leg psykolog, leg psykoterapeut

225 [278] Gustaf Ståhlberg

Psykoterapi–Undervisning–Handledning

Söka sig vidare i livet med hjälp av psykoterapi: Fallstudier med uppföljning I första delen av föreläsningen redovisar jag resultat från min doktorsavhandling utifrån åtta fallstudier (intervjuer, projektiva metoder, skalor) vid psykoterapins början. Speciell vikt läggs vid målformuleringar och existentiella/religiösa problem. I andra delen redovisar jag resultat från uppföljningen 12 år senare. Speciell vikt läggs vid utfall av psykoterapierna och skäl till förnyade terapier. I tredje delen diskuterar jag resultaten i ett långtidsperspektiv, förändringsprocesser, betydelsen av psykiska besvär och existentiella/religiösa problem.
Gustaf Ståhlberg, leg psykoterapeut, med dr

226 [K16/17] Psykologpartners

Motiverande samtal och modern inlärningsteori

Motiverande samtal är en metod som utvecklats och utvärderats sedan början på 80-talet. Med en start i missbruksområdet har metoden idag tillämpats inom en mängd olika områden och för ett stort antal besvär. Följande föreläsning sammanfattar metodens syn på förändring, diskuterar evidensen för metoden samt hur motiverande samtal kan förklaras utifrån modern inlärningsteori. Hur går det till när samtal hjälper oss att förändra delar av våra liv? Vad kan den inlärningspsykologiska analysen tillföra till förståelsen av förändringsprocessen I motiverande samtal?
Johan Holmberg, leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), Magnus Stalby, leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT)

227 [K1] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

Suicidaliteten kommer före depressionen. Attachmentperspektiv på psykoterapi

Tanken att dö, att ta livet av sig, uppstår lätt i plågsamma trängda situationer. Det är normalt och funktionellt, det enda kvarvarande hoppet, som hindrar handlingsförlamningen. Men suicidtankarna kan bli en vana, en flykt, som leder in i depression och självdestruktivitet. I bakgrunden finns då ofta en attachmentstörning. Kvinnor med sådana störningar får oftare behandlingsresistenta depressioner och gör oftare suicidförsök. Att ta in attachmentperspektivet i psykoterapin av suicidala patienter är därför en nödvändighet.
Jan Beskow, professor, med dr, Anna Ehnvall, med dr leg psykoterapeut, Ann Frodi, professor, leg psykoterapeut, Astrid Palm Beskow, fil dr, leg psykoterapeut

228 [K11] Bokförlaget Natur & Kultur

Freud och kreativiteten

Sigmund Freud återkom gång på gång under sitt livsverk till konsten och litteraturen. Många konstnärer, litteraturvetare och andra människor med kreativa arbeten har använt psykoanalysens texter eller gått i psykoanalys för att utveckla sig själva och sitt konstnärskap. I de texter som samlats i den nyutkomna volymen Sigmund Freud: Konst och litteratur XI diskuterar Freud bland annat Michelangelo, Leonardo Da Vinci, Goethe, Ibsen och Shakespeare. Psykoanalytikern och författaren Clarence Crafoord, volymansvarig för Freud: Konst och litteratur XI, och författaren och dramatikern Niklas Rådström i ett samtal om Freud och kreativiteten. Moderator: Björn Linnell, Natur & Kultur.
Clarence Crafoord, psykoanalytiker, läkare Niklas Rådström, dramatiker

229 [K21] PsykoterapiStiftelsen

Specific challenges in treatment of narcissistic personalities

Narcissistic personalities present unusual challenges for the psychotherapist. Their interpersonal distance, need for internal control, and nonresponsiveness to common interventions contribute to signifi cant obstacles for progress and change in psychotherapy. The nature of narcissistic character patterns and their interference with common treatment efforts will be discussed, especially the impact of shame, envy, aggression and control. New perspectives on transference – countertransference enactment, the use of interpretations and empathy, and the impact of life events on change will be addressed.
Elsa Ronningstam, Ph. D. Associate Clinical Professor

230 [K12] Beroendecentrum Stockholm

Existentiell psykoterapi med imaginativa metoder i beroendevården

Beroendeproblematik väcker många existentiella frågor kring liv och död, kropp och psyke, tillhörighet och avvisande samt meningen med livet. Imaginativa metoder erbjuder en genväg till utforskande av dessa teman. Föreläsningen illustreras med exempel från psykoterapiarbete i denna anda.
Anne H Berman, fil dr, leg psykoterapeut

DBT-baserad färdighetsträning för vuxna missbrukare med ADHD

En DBT-baserad och manualiserad metod (Hesslinger et. al., 2002) med specifika teman baserade på ADHD symtom och de psykosociala konsekvenserna av ADHD har prövats på vuxna missbrukare vid Beroendecentrum Stockholm. Gruppbehandlingen består av fyra hörnstenar: psykoedukation, mindfullness, beteendeanalys och hemuppgifter med coachstöd. Före behandling och efter avslutad behandling har deltagarna skattat sina symtom. Preliminära skattningar visar på förbättringar framförallt inom områdena depression, ångest, sömn och impulsivitet.
Cecilia Haaparanta, leg psykolog, Lina Hetta, beteendevetare, Maria Nordell, leg psykolog, Mirjam Talvik, överläkare

Familjeprogrammet

I ett samarbete mellan EWA-mottagningen och Fam. soc. mottagningen, erbjuds nyblivna föräldrar med beroendeproblematik samspelsbehandling för att stärka anknytning och samspel mellan föräldrar och barn. Metoderna är familjeterapi och Marte Meo. Familjeterapi för att växa in i en drogfri parrelation, fokusera på den nya föräldrarollen och fördjupa sin parrelation. I Marte Meo filmar vi familjen för att belysa det livsviktiga samspelet mellan barn och föräldrar, fokusera på föräldrarnas möjligheter att främja sitt barns utveckling och stödja dem att se behov och resurser hos sitt barn.
Eva Sjölander, leg psykoterapeut, Anna-Carin Hultgren, familjeterapeut, Inger Kvissberg, marte meo-terapeut, Sölvie Eriksson, marte meo-terapeut

231 [K14] Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting - BUP:s Specialenheter

Asylsökande barn – vägen från uppgivenhet till hoppfullhet – behandlingsteoretiska utgångspunkter

Behandlingen av asylsökande barn med uppgivenhetssymtom har utvecklats i en vårdkedjemodell i Stockholm under tre år. Presentationen bygger på Mobila Asylteamets erfarenheter av mötet med en stor grupp barn och familjer och deras vårdbehov – metodologiska överväganden kring vårdbehov, behandlingsmässiga förutsättningar och barnens rehabilitering.
Lotta Wiberg, psykolog, enhetschef, vårdkedjesamordnare

232 [K22] Bokförlaget Liber AB

Panel: Relationell psykoterapi

Flera teoretiska och forskningsmässiga skäl har lett till ett ökat intresse för hur man kan använda terapirelationen mellan terapeut och patient på ett öppnare och intensivare sätt än tidigare. Panelens syfte är att diskutera dessa skäl och att beskriva hur de kan leda till olika typer av relationella interventioner i psykoterapi. Panelen bygger på boken Relationella perspektiv på psykoterapi.
Rolf Holmqvist, fi l dr, professor i klinisk psykologi m fl. Namnen på de övriga deltagarna meddelas på hemsidan.

233 [282] Psykoterapiinstitutet - PI

Psykoterapi i backspegeln: Unga vuxnas perspektiv på förändring 1,5 år efteråt

Klienter mellan 18 och 25 år som gått i psykodynamisk terapi har 1,5 år efter avslut fått berätta om förändringar i livet och vilka faktorer i och utanför terapin som bidragit eller hindrat dessa förändringar. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och sätta ord på problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Klientens känsla av egen påverkan visade sig ha en avgörande betydelse för hur klienten upplevde sitt mående 1,5 år efter terapin.
Johanna Stighäll Cabrera, ...

234 [K13] Svenska psykoanalytiska sällskapet - Spas

Förlust och närvaro. Om att erfara förlust

Psykoanalytiska aspekter på sörjandet. Utifrån reflektioner av Joan Didions bok Ett år av magiskt tänkande vill jag fästa uppmärksamheten på det mänskliga predikatmentet i ett sorgearbete. Jag kommer också att via kliniska vinjetter diskutera följderna när ett sörjande är försvårat.
Annika Hirdman Künstlicher, leg psykolog, psykoanalytiker

Fredag den 11 april kl 13.30–14.45

240 [K11] Svenska psykoanalytiska sällskapet - Spas

Den estetiska konflikten (Meltzer) sedd ur konflikts och anknytningsteori

Om skillnaden mellan apprehensivt – estetiskt – lyssnande och ett narrativt – komprehensivt – i den terapeutiska dialogen. Beskrivning och tankar ur ett inre konflikts- respektive anknytningsperspektiv. Samt vidare en fenomenologisk respektive neurovetenskaplig förståelse av dessa processer.
Lennart Ramberg, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

241 [K15] Ord och Ton i Västerås

Psykoterapi med Ord & Ton – en ljudbehandlingsmetod som lyfter fram själens rena toner

Musikinstrument behöver stämmas ibland för att låta väl. Det är vi medvetna om. Men för att se också människan som ett instrument som ibland kan vara i behov av att stämmas för att komma i balans, behöver vi kanske öppna våra sinnen lite mer. Allt är energi visar modern forskning, även våra känslor och tankar. Allt vibrerar på sin frekvens. Jag kommer att berätta om en metod där ljud och toner på olika frekvenser lyfter fram vår inneboende positiva energi och därmed stimulerar läkningen. Metoden kan ses som en syntes av västerländsk psykologisk kunskap och österländsk läkekonst.
Eva Grönwall, leg psykoterapeut

242 [K16/17] Linköpings Universitet - IBL och Ericastiftelsen

Psykodynamisk psykoterapi för ungdomar och unga vuxna: Resultat från två utvärderingsprojekt

Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna har ökat kraftigt de senaste decennierna, och behovet av fungerande behandling är stort. I föredraget presenteras resultat från två utvärderingar av psykodynamisk psykoterapi för unga vuxna, från Ericastiftelsen i Stockholm och Samtalscentrum Unga Vuxna i Nyköping. Båda utvärderingarna visar på goda resultat av behandlingen inom områden som psykiatriska symptom, relationsproblem och allmän funktionsnivå. Dessutom diskuteras metoder för utvärdering och behovet av utvärdering av behandlingar som bedrivs inom reguljär klinisk verksamhet.
Fredrik Falkenström, leg psykolog, leg psykoterapeut, Anders Jacobsson, leg. psykolog, leg psykoterapeut

243 [K1] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

KBT vid posttraumatisk stress

Klimatförändringen, politiska oroligheter men även det moderna samhällets brist på ritualer som redskap att hantera livskriser bidrar till att allt fl er människor traumatiseras av oväntade, ibland drastiska förändringar och förluster. Donald Meichenbaum har under fyrtio år arbetat som klinisk psykolog, forskare och professor vid bl a Universitetet i Waterloo, Kanada med att utveckla en KBT-behandlingsmodell för posttraumatisk stress. Föreläsaren kommer att redogöra för behandlingsmodellen, kliniska erfarenheter och aktuell neurovetenskaplig forskning inom området.
Anne Rotthaus, leg psykolog, leg psykoterapeut

244 [K2] MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

MBT, del 3: Hur arbetar man vid borderline personlighetsstörning?

Vi presenterar mentaliseringsbaserad terapi, MBT, som är ett manualiserat och evidensbaserat behandlingssprogram för patienter med borderline personlighetsstörning. Vi anlägger först ett mentaliseringsperspektiv på borderline och berättar sedan om behandlingens struktur, om det psykoterapeutiska förhållningssättet och om olika typer av interventioner. Det hela illustreras med en rad vinjetter.
Niki Sundström, leg psykolog, leg psykoterapeut, Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut, Per Wallroth, leg psykolog, leg psykoterapeut

245 [K22] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT och
      Beteendeterapeutiska Föreningen - BTF

Likheter och skillnader mellan svenska psykoterapeuter med olika inriktningar: verkliga skillnader och fördomar

För att arbeta med vuxna i individualterapi finns det tre inriktningar som leder till legitimation som psykoterapeut: psykodynamisk, kognitiv och kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Dessutom finns det terapeuter som betraktar sig som integrativa eller eklektiska terapeuter. Hur ser skillnaderna mellan dessa fyra grupper av terapeuter ut, och vad har de gemensamt? Vad tror terapeuterna själva skiljer den egna inriktningen från andra inriktningar? Och verkar terapeuterna ha en rättvisande bild av hur skillnaderna ser ut, eller verkar de snarare ha en del fördomar om andra inriktningar? Dessa frågor utforskas vid Göteborgs universitet, och några av resultaten presenteras här.
Billy Larsson, leg psykoterapeut, doktorand, Viktor Kaldo, leg psykolog, doktorand

246 [278] Svenska Föreningen för Dansterapi

Lyssna på Kroppen. Om dansterapi och dansterapeutiskt arbete på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning

Dansterapi är en kreativ psykoterapeutisk behandlingsmetod som utgår från kroppen och rörelsen och öppnar för det som kroppen vill uttrycka, i rörelse och i ord. Medveten närvaro, som används för att beskriva vakenhet i nuet, är en del av dansterapin genom sin koncentration på kroppen och rörelsen. Kreativiteten skapar möjlighet till mening, kommunikation och sammanhang. Vår förmåga att lyssna på kroppen begränsas ofta tidigt och i västvärlden har vi lärt oss att se kropp och själ som skilda åt. Dans och rörelse är ett sätt att återskapa den kroppsliga visdomen. Dansterapi handlar om att få tankar och känslor i balans.
Kristina Pettersson, leg psykoterapeut, dansterapeut

247 [K12] Sällskapet för Existentiell Psykoterapi - SEPT

Panel: Humanistisk terapi

En presentation av: Existentiell terapi, Psykodrama, Gestaltterapi, och Identitetsterapi. Seminariet presenterar terapierna och erbjuder en längre frågestund, där deltagarna kan ställa frågor och ”dialoga” med panelen. De humanistiska terapierna ser människan som en unik varelse som söker mening och autenticitet. De har rötter både i österländsk och västerländsk filosofisk tradition och har utvecklats som alternativ till en biologisk och deterministisk människosyn. De har också inspirerat till nya och verksamma behandlingsformer, som förtjänar bättre spridning i Sverige.
Lance Cederström, leg psykoterapeut, Åsa Lööw, leg psykoterapeut, Monika Trozell, gestaltterapeut, Lars Tauvon, läkare

248 [K14] Psykologpartners

Internetadministrerad KBT-behandling: implementering i primärvården och framtida behandlingsprogram

Internetbaserad KBT har visat sig vara likvärdig med KBT förmedlad ansikte mot ansikte vid t ex panikångest, depression och social fobi. Psykologpartners har hög kompetens inom detta område och har flera samarbetsprojekt med t ex landstinget där Internetbaserad vård erbjuds till patienter. Under detta seminarium kommer vi att gå igenom dessa projekt och hur de fallit ut. Vi tittar både på data och på mer mjuka variabler samt lärdomar från att implementera Internetbaserade program i ett primärvårdssammanhang. Deltagare får också en försmak av kommande Internetbaserade/datoriserade behandlingsprogram som Psykologpartners är med och utvecklar.
Kristofer Vernmark, leg psykolog, Fredrik Malmaeus, leg psykolog

249 [265] Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos – SFKH

Fallstudie av att arbeta med hypnos på psykiatrisk avdelning

Fallstudie av att arbeta med hypnos i mötet med en patient med komplext ptsd och bensodiazapinberoende, på psykiatrisk avdelning. Under åtta sessioner, fördelade på två veckor, fick patienten möjlighet att släppa taget om en svår sorg som handikappat henne under fjorton år. Patienten har haft en bestående remission, och har idag minimal kontakt med psykiatrin.
Elisabeth Lundén, st-läkare i psykiatri

250 [282] Beroendecentrum Stockholm

Familjeterapibehandling vid missbruks och beroendebehandling; tillvägagångssätt, möjligheter och svårigheter

Familjeterapicentrum vid Beroendecentrum Stockholm är ett nätverk bestående av familjeterapeututbildade personer ur olika personalkategorier; skötare, sjuksköterskor och psykolog som arbetar med familjeterapi inriktad mot beroendepatienter och deras familjer. I föreläsningen berättar vi om hur nätverket kom till och utvecklats under åren. Vi vill också ge en beskrivning av de patienter vi möter – hur missbruket kommer att prägla hela familjen och påverka deras förhållningssätt till varandra och vilka metoder vi använder när vi arbetar tillsammans med familjerna.
Gisela Baumgren, Hans Gustafsson, chefsjuksköterska, Eva Sjölander, leg familjeterapeut

251 [K24] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

Egen psykoterapi inom KBT: Målsättning, evidens, modeller

Egenterapi utgör ett obligatoriskt inslag i svensk legitimationsgrundande psykoterapeututbildning oavsett terapiinriktning. Av tradition har egenterapimomentet varit omfattande. Hur svarar nuvarande omfattning, utformning och tillämpning mot behoven hos en blivande terapeut? Hur kan utformning, syfte och mål tydligare definieras? Vilken evidens finns för egenterapi? Vilka modeller finns för KBT-inriktad egenterapi? På vilket sätt bedrivs idag egenterapi på olika svenska KBT-utbildningar? Hur bör egenterapin på våra utbildningar se ut i framtiden? Under seminariet samlas företrädare från olika utbildningssäten för samtal kring dessa frågor.
Gunilla Kenne, psykolog, Per Bergman, psykolog, Astrid Palm-Beskow, psykolog, Poul Perris, läkare, Jonas Ramnerö, psykolog, Bengt Westling, psykolog

252 [K21] Röda Korsets Center för torterade flyktingar

Extremtraumatisering och skam

Föreläsningen belyser skammens roll som den kommer till uttryck hos extremtraumatiserade flyktingar i psykoterapi och hur terapeut och patient arbetar med skam. Med extremtraumatisering menas här händelser utanför normal mänsklig erfarenhet, skador som medvetet åsamkats någon, ofta genom tortyr och övergrepp, i syfte att skapa ett bestående tillstånd av skräck och hjälplöshet. Skammens betydelse diskuteras bl.a. med utgångspunkt från intervjuer med psykodynamiskt skolade psykoterapeuter om deras erfarenheter från terapier med extremtraumatiserade patienter med flyktingbakgrund.
Eva-Lena Klefbeck, socionom, leg psykoterapeut

253 [K13] Psykoterapiinstitutet - PI

Psykoterapi eller inte – så uttrycker unga vuxna sina problem

I Psykoterapiinstitutets projekt YAPP och YOUTH har man på snarlikt sätt undersökt unga vuxna – både de som sökt psykoterapi och de som inte gjort det. Vid liknande studier har man presenterat projektresultaten var för sig, men i detta föredrag presenteras en kvalitativ analys av unga vuxna från de två olika projekten. Från YOUTH har tolv unga vuxna matchats av lika många unga vuxna från YAPP, vilket möjliggjort att de på gruppnivå är så lika varandra som möjligt när YAPP-gruppen avslutat sin psykoterapi. Med utgångspunkt i detta undersöks hur problemen uttrycks och hur de ändrar sig i respektive grupp.
Fredrik Tysklind, psykolog, Gunnel Jacobsson, fil dr, psykoanalytiker

254 [K23] Beteendeterapeutiska Föreningen - BTF

Hjärnskrynkling? Vad hjärnavbildningsstudier har lärt oss om psykoterapiers verkningssätt

Trots att neurovetenskap är ett mycket expansivt fält har vi idag förvånansvärt lite kunskap om hur psykoterapi påverkar hjärnan och hur hjärnan påverkar effekten av psykoterapi. Hjärnavbildningsstudier kan bidra till att vi får empiriskt välgrundade psykoterapier genom att ge oss neurobiologisk kunskap om vad som orsakar och vidmakthåller psykiatriska besvär, samt om behandlingars verkningssätt och effekter. Denna föreläsning handlar om funktionella hjärnavbildningsstudier av psykoterapier – vad vi har lärt oss hittills och hur framtiden kan komma att utvecklas inom detta forskningsområde.
Tomas Furmark, leg psykolog, doktorand

Fredag den 11 april kl 15.30–16.45

260 [265] Svenska OCD-förbundet Ananke

Efterfrågad utbildning för baspersonal inom kommun och landsting

Bengt Andersson, leg psykolog och Sofi a Hernefalk, leg psykolog berättar tillsammans med Elisabeth Pousette och Anita Odell från OCD-förbundet om den uppdragsutbildning som Ananke och Studieförbundet Vuxenskolan, SV, erbjuder baspersonal som möter personer med tvångssyndrom i sitt arbete. Du får ta del av studiematerialet och får en inblick i hur patienter och anhöriga själva med hjälp av egen erfarenhet, professionens filmer, texter och diskussioner erbjuder arbetslag utbildning.
Elisabeth Pousette, ordförande, projektledare, Bengt Andersson, leg psykolog, Sofia Hernefalk, leg psykolog, Anita Odell, kanslichef

261 [K22] Beteendeterapeutiska Föreningen - BTF

Sömn! – och behandling av sömnbesvär

Sömnproblem har blivit allt vanligare under senare år. Främst beror det på vår livsstil och våra höga krav på oss själva. Sömnbesvär är också en riskfaktor för utmattningssyndrom. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den metod som visat bäst resultat på lång sikt vid sömnbesvär. Seminariet beskriver hur sömn fungerar och hur ett KBT-program för sömnbesvär kan läggas upp. Marie Söderström är sömnforskare och KBT-psykolog med lång erfarenhet av behandling för sömnbesvär vid Stressmottagningen, Karolinska Institutet. Marie är författare till boken: ”Sömn – Sov bättre med kognitiv beteendeterapi.
Marie Söderström, leg psykolog, doktorand

262 [K13] Institutet för Kroppsinriktad Psykoterapi - IfKP

Hypnos

Föreläsningen ger en kort presentation av några olika former av hypnos och jämför dessa med såväl vardagliga som psykoterapeutiska fenomen. Deltagarna får också pröva sk meditativ självhypnos.
Sven-Erik Levin, leg psykolog, leg psykoterapeut

263 [K24] Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC

Den humanistiska terapin och evidensen – klang för döva öron?

Det tycks som Sackett’s et al (2000) farhågor om att evidensbegreppet skulle kunna komma att ”kidnappas” av särintressen nu har infriats. Särskilt är detta märkbart för de humanistiska terapiformerna som ännu kämpar för att accepteras i Sverige medan de är väl företrädda i hela EU och i världen i övrigt. Hur kommer detta sig? Saknas evidens i vetenskaplig mening eller finns den men är okänd eller inte trovärdig?
Dan Stiwne, docent, leg psykoterapeut

264 [K2] MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

MBT, del 4: Hur går det i behandling?

Mentaliseringsbaserad terapi är fortfarande ganska ny i Sverige. Internationellt pågår emellertid forskningsprojekt kring mentaliseringsbaserade behandlingsmetoder som visar lovande resultat. Denna forskning redovisas här liksom preliminära data från en egen pilotstudie som visar att självbild, suicidalitet och globalt fungerande förbättras under behandlingen. Vi presenterar också metoder för att utreda och följa patienterna och diskuterar behovet av framtida forskning inom detta område.
Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut, Niki Sundström, leg psykolog, leg psykoterapeut, Per Wallroth, leg psykolog, leg psykoterapeut

265 [K11] Tri Psykologi AB

Psykodynamisk Fokuserad Korttidsterapi

Specifikt med denna form av korttidsterapi är att psykoterapeuten, utifrån en modell formulerar ett för behandlingen bärande fokus. Fokuseringen refererar till den position utifrån vilken patienten talar. De tre positionerna är den vidhäftande, schizoparanoida och depressiva. Syntesen för processen är det som patienten känner till, och det som psykoterapeuten lärt känna under intervjun via begreppen överföring, projektiv identifikation samt motöverföring. Metodiken möjliggör ett arbete som kan omfatta sju till femtio gånger.
Rose-Marie Bresäter, leg psykolog, leg psykoterapeut, Eva Forsberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

266 [K1] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

KBT vid Borderline personlighetsstörning: Dialektisk beteendeterapi (BDT) och Schematerapi Del 1

Behovet av att kunna hjälpa personer med borderline personlighetsstörning har lett till utveckling av nya modeller. DBT och schematerapi tillhör samma metodologiska tradition (KBT). Däremot föreligger skillnader i både teoretisk utgångspunkt och det praktiska genomförandet. Båda modellerna har i randomiserade, kontrollerade studier visat god effekt. Under seminariet ges en presentation av de två modellerna följt av en gemensam diskussion kring behandlingsfilosofi, förutsättningar och implikationer. Kan modellerna berika och komplettera varandra? Passar de för olika personer?
Cecilia Svanborg, psykiater, leg psykoterapeut, Anna Kåver, psykolog, leg psykoterapeut, Poul Perris, leg läkare, leg psykoterapeut

267 [K12] Mareld Bokförlag

Att lära av patienten

Boken "Överleva eller leva – Ett psykoterapeutiskt samarbete" skildrar en autentisk terapi från två håll, patientens och terapeutens. Vi får i boken följa patienten Maria och hennes terapeut Maj-Britt och se hur den terapeutiska processen och deras relation utvecklas i verkliga livet. Seminariet handlar om skrivarprocessens betydelse för Maria respektive Maj-Britt. På vilket sätt påverkades, förändrades och fördjupades relationen och deras respektive liv av att på detta sätt summera det terapeutiska samarbetet?
Maria Grafo, Maj-Britt Nilsson, leg psykolog, leg psykoterapeut

268 [K14] Beroendecentrum Stockholm

Gruppsykoterapi: Ett kraftfullt mångsidigt och kostnadseffektivt behandlingsinstrument inom beroendevården

Sedan 17 år tillbaka pågår en gruppterapiverksamhet på Beroendecentrum med mycket goda erfarenheter. Vi arbetar med dubbeldiagnospatienter, unga vuxna och anhöriga i olika typer av grupper. Från två olika perspektiv – dels från en ej tidsbegränsad grupp med drogfria missbrukare och dels från en korttidsgrupp med vuxna barn (anhöriga) till missbrukare – vill vi beskriva hur en gruppsykoterapi kan hjälpa. Vilka gruppspecifika faktorer är det som bidrar till deltagarnas personliga utveckling? Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och inbjuder till diskussion om det kliniska arbetet.
Lena Wennlund, socionom, leg psykoterapeut, Eva Rosenlund, socionom, leg psykoterapeut

269 [K15] Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting - BUP INSTÄLLT!

Omhändertagande av suicidala barn och ungdomar - en utbildningssatsning inom BUP

270 [K21] Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC

Depression hos unga vuxna – vilken sörja! Om dynamik, genes och psykoterapi vid depressiva tillstånd

Seminariet utgår från kliniska vinjetter med unga vuxna som söker psykoterapi för olika depressiva tillstånd. Dynamiken bakom dessa tillstånd diskuteras och den fastfrusna sorgens roll undersöks särskilt. Depressionen kan ha många ansikten och därmed erbjuda olika terapeutiska utmaningar. Hur kan man bidra till att möjliggöra för en sorgeprocess att komma igång i de skilda fallen?
Bengt Sandström, leg psykoterapeut, ordförande i RPC, Pirjo Lantz, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

271 [K23] Bokförlaget Natur & Kultur

Ingen panik. Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi

För de cirka 200 000 svenskar som lider av panikångest innebär vardagen inte bara rädsla för nya attacker, utan också undvikande av platser och situationer som vi andra kan ta för självklara. Forskning visar entydigt att KBT har mycket god effekt vid paniksyndrom – mellan 80 och 95 procent är diagnosfria efter tio veckors behandling – och förbluffande nog ser man samma goda resultat vid självhjälpsbehandling! Metoden i denna bok bygger på ett flertal forskningsstudier vid universiteten i Uppsala och Linköping.
Per Carlbring, leg psykolog, docent

272 [K16/17] PsykoterapiStiftelsen

Panel: Stödet för olika terapiformer – hur ser det ut?

Vad kan man idag säga om forskningsstödet för olika psykoterapiformer? Samtal om nuläget, vad vi vet och inte vet, perspektiv och problem.
Gerhard Andersson, professor, Kjell Hansson, professor, Billy Larsson, leg psykoterapeut, doktorand, Björn Philips, fil dr, leg psykolog, Rolf Holmqvist, professor. Moderator: Christer Sandahl, docent

273 [278] Psykoterapiinstitutet - PI

Genvägar eller senvägar? Om långtidspsykoterapi med unga vuxna

Här varvas presentationen av en psykoterapi med principiella och generella tankar om Psykoterapi för unga vuxna.
Andreas Murray, leg psykoterapeut, Jan Carlsson, leg psykoterapeut

274 [282] Psykiatri Södra Stockholm, Stockholms läns landsting

Erfarenheter från att arbeta med psykoterapigrupper inom psykiatrin

Vi kommer att tala om två halvöppna psykodynamiskt orienterade psykoterapigrupper som båda pågått i c:a 4 år. Grupperna träff as en gång per vecka. Den ena gruppen vänder sig till kvinnor med psykosproblematik. Livserfarenheter i dåtid och nutid har där blivit talbara och hanterbara –”som ett golv att stå på”. Den andra gruppen vänder sig till äldre patienter. En man på 75 år säger under gruppens gång; ”Det är dags att sluta betrakta mitt liv som ett provisorium”. Vi tänker att människan strävar efter förändring och balans livet ut.
Inger Larsson, leg psykoterapeut, Karin Ollén, behandlingsansvarig, mentalskötare, Monica Tegerstedt, leg psykoterapeut

Fredag den 11 april kl 17.00–18.15

280 [K11] Svenska föreningen för psykisk hälsa - Sfph

Psykisk hälsa, självkänsla och jaget. Coaching ur psykoanalytiskt perspektiv

Under senare år har det funnits en tendens till att individen själv tar huvudansvar för sin egen hälsa och söker att förbättra den. Självhjälpsböcker och böcker med råd om hur du kan bli din egen bästa coach ökar ständigt i antal. Föreläsningen ger en beskrivning av coaching, historiskt och i nuläge, och dess avgränsning till terapi, samtidigt som betydelsen av coaching ses i relation till självkänsla och jagutveckling.
Eggert Nielsen, vice ordförande

281 [K22] Sällskapet för Existentiell Psykoterapi - SEPT

Glömskan av den andre

Självförverkligande är viktigt i vår tids psykoterapi. I detta självcentrerade perspektiv är ”den andre” underställd vars och ens självförverkligande. Denna brist på etik i den filosofi ska grunden för psykoterapi visar att psykoterapi är försjunken i ett dominerande paradigm där ”den andre” glöms bort. Emmanuel Levinas, fransk filosof inom den fenomenologiska traditionen, har formulerat ett alternativt sätt att tänka, som i grunden bryter denna ”egologi” genom att visa att etiken kommer först, dvs. före all kunskap är människan moraliskt underkastad den andre. Hur bl a existentiell psykoterapi utmanas av Levinas filosofi presenteras, diskuteras och visas genom några konkreta exempel.
Gunnar Nilsson, psykoterapeut, handledare

282 [282] Din vårdcentral Bagarmossen AB

Gruppbehandling på en vårdcentral

Arbetet på en vårdcentral innebär många spännande utmaningar och möten med personer med skiftande sjukdomar och problem. Av de som söker på en vårdcentral har cirka 30 % någon form av psykisk ohälsa. I många fall är den behandlings- och rehabiliteringsform som bäst lämpar sig gruppbehandling. På Bagarmossen vårdcentral har vi därför påbörjat ett arbete med olika former av gruppbehandlingar. Den erfarenhet vi har hittills är att gruppbehandlingen har fler värdefulla komponenter, ett pedagogiskt värde, erfarenhetsutbyte patienter emellan men även ett terapeutiskt värde. Vi vill här dela med oss av våra erfarenheter, tankar och hur vi arbetar med gru.
Maj-Len Eklund, leg psykoterapeut, Eva Blom, distriktsläkare/verksamhetschef

283 [K14] Expressive Arts Stockholm AB

Konstnärliga rum – psykoterapeutiska möten genom estetik och kreativitet

I föreläsning presenteras och demonstreras tillämpning av Uttryckande Konstterapi i psykoterapi och i psykiatriskt behandlingsarbete. I metoden ingår bild, musik, dans, rörelse, drama och lyrik tillsammans med samtal, huvudsakligen på psykodynamisk grund, men även med referenser till analytisk psykologi och fenomenologi. Uttryckande Konstterapi används i flera sammanhang, men främst som psykoterapi, enskilt eller i grupp och bl a med människor med utmattnings- och utbrändhetssymptom, samt i arbete med trauma. Metoden tillämpas även i handledning, personal-, själv- och organisationsutveckling.
Margareta Wärja, leg psykoterapeut, uttr konstterapeut, Carin Söderlund, leg sjuksköterska, uttr konstterapeut

284 [K2] MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

MBT, del 5: Kan personligheten förändras?

Vi presenterar resultatet av en studie av personlighetsförändring genom psykoterapi. De tolv första patienterna i MBT-teamets borderlinebehandling har fått fylla i NEO PI-R före och efter behandling. NEO PI-R ger en bild av personligheten enligt femfaktorsmodellen, och vi presenterar hur bilden såg ut före behandlingen och hur den förändrades över tid. Vi diskuterar också vilken betydelse förändringen kan ha för patienterna.
Johanna Levallius Wennberg, leg psykolog, Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut, Niki Sundström, leg psykolog, leg psykoterapeut, Per Wallroth, leg psykolog, leg psykoterapeut

285 [265] Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP:s specialenheter

Psykoterapimottagning för funktionshindrade – Doktorn kunde inte riktigt laga mig

Barn om sjukdom och funktionshinder. Och om hur vi kan hjälpa. Vad betyder det för ett litet barn att inte kunna gå och springa, att inte kunna se, att ha trassliga och krångliga tankar, att vara annorlunda? Vad betyder det att behöva ta sprutor, vara med om behandlingar och ibland också ha ont? Och vilka särskilda livsfrågor har barn med sjukdom i olika åldrar? Här får du små barns berättelser och många exempel på hur vi kan hjälpa. Förebyggande insatser, arbetssätt vid problem och barn i barnterapier. BUP:s Psykoterapimottagning för barn och ungdomar med funktionshinder.
Christina Renlund, enhetschef, leg psykolog, leg psykoterapeut

286 [K1] Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade terapier - sfKBT

KBT vid Borderline personlighetsstörning: Dialektisk beteendeterapi (BDT) och Schematerapi Del 2

Behovet av att kunna hjälpa personer med borderline personlighetsstörning har lett till utveckling av nya modeller. DBT och schematerapi tillhör samma metodologiska tradition (KBT). Däremot föreligger skillnader i både teoretisk utgångspunkt och det praktiska genomförandet. Båda modellerna har i randomiserade, kontrollerade studier visat god effekt. Under seminariet ges en presentation av de två modellerna följt av en gemensam diskussion kring behandlingsfilosofi , förutsättningar och implikationer. Kan modellerna berika och komplettera varandra? Passar de för olika personer?
Cecilia Svanborg, psykiater, leg psykoterapeut, Anna Kåver, psykolog, leg psykoterapeut, Poul Perris, leg läkare, leg psykoterapeut

287 [278] Psykoterapiinstitutet - PI

Förakt – ett tillstånd och dess bearbetning

Om en tvåårig psykoterapiprocess bedriven inom ramen för en legitimationsgrundande utbildning. Några infallsvinklar på utmaningarna i arbetet presenterade av psykoterapeuten under utbildning och handledaren.
Malin Claesson, leg psykolog, Andreas Murray, leg psykoterapeut

288 [K15] Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting - BUP

”Mellanvården the Movie” – presentation i ord och bild om BUP:s Mellanvård i verksamhetsområde Nordost

Seminariet kommer att innehålla presentationer dels av Mellanvårdens verksamhet, dels av några olika behandlingsmodeller vi använder • Miljöarbete med små och späda barn samt deras föräldrar • Behandlingsmodell för ”hemmasittare” • ”Inläggning i hemmet” av ungdomar som alternativ till klinikinläggning • Familjearbete i familjer med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Catharina Wahlqvist, enhetschef

289 [K13] Centrum för hypnospsykoterapi - CHP

Hypnos och kroppsterapi – att tala med musklerna

Känslor och upplevelser lagras på olika ställen i kroppen. Handens stöd mot muskeln tillsammans med inre bilder under trance kan lösa spänningar. Känslor och minnen kan bli medvetna och bearbetas. Hypnosarbetet med en smärtpatient får illustrera hur detta kan ske.
Eva Gester, leg psykoterapeut, cert hypnosterapeut

290 [K21] Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC

Vetenskapligt stöd för psykodynamisk psykoterapi vid depression

Det finns ett stort antal vetenskapliga studier som visar att psykodynamisk psykoterapi är en bra behandling vid depression. Här sammanfattas forskningsläget i ljuset av mer allmänna resultat från psykoterapiforskningen. Dessutom belyses det vetenskapliga stödet för en del grundläggande antaganden inom psykodynamisk psykoterapi.
Peter Ankarberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

291 [K16/17] Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf

Hölje och hållande

Under denna föreläsning går jag igenom olika teorier om den normala utvecklingen av psykiska höljen. Om de inte bär oss utvecklar vi olika former av patologiska höljen. Jag fokuserar på Didier Anzieus teorier om ”Hudjaget” och Thomas Ogdens utvecklande av vad han kallar ”The autistic-contigous position”. Teorierna levandegörs och integreras med hjälp av olika kliniska vinjetter.
Kjell Weman, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

292 [K23] Svenska Föreningen för Familjeterapi - SFFT

Ett familjeperspektiv i förståelsen av barns samspel och utveckling

Det är en härlig om än naturlig utmaning för ett barn att vara med i en triad. Barnets första triad är den som mamma-pappa-barn utgör. Barnets individualitet blandas med den organisation och struktur som formas i familjesystemet mellan egna initiativ, barnets samt partnerns. Samordning och inkludering av varandra blir betydelsefulla hörnstenar för familjekommunikationen. Avhandlingen The Family Triad belyser mikroskeendet i kommunikationen över tid och dess betydelse för barnets och familjens utveckling.
Monica Hedenbro, leg psykoterapeut, med dr

293 [K12] Psykoterapisällskapet i Stockholm AB

Gruppterapi vid svåra livserfarenheter

Människor med mycket svåra livserfarenheter far allt mer illa i vårt snabba och prestationsinriktade samhälle där vården som erbjuds allt mer får karaktären av ”Quick- fix”. I stället behövs trygghet och långvarighet. Men tid är numera en bristvara – det kostar för mycket. Gruppterapi är en kostnadseffektiv och kraftfull metod. Vi beskriver arbetet i två terapigrupper – den ena med kvinnor utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten, och den andra bestående av patienter med personlighetsstörning och med svåra livserfarenheter bakom sig.
Eva Rosenlund, leg psykoterapeut, Pia Litzell Berg, leg psykoterapeut, direktor

294 [K24] Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP

Hur gör psykoterapeuter för att uppnå arbetsallians när man arbetar med jagstrukturerande psykoterapi?

Föreläsningen bygger på en 10-poängsuppsats från Psykoterapeutprogrammet, psykodynamisk inriktning vid Umeå universitet vt 2007. Ett syfte med intervjuundersökningen som gjorts har varit att beskriva vad terapeuterna gör för att uppnå arbetsallians när det finns anknytningssvårigheter. Frågor som ställdes till terapeuterna var bl a : ”Hur märker du att det uppnåtts en arbetsallians/idolisering” samt ”Vad gör du för att uppnå en avspänd stämning i rummet?” Författarna fann att engagemang och motivation var av stor betydelse med ett genuint intresse för patienten.
Karin Hubert, leg psykoterapeut, Lena Pierre, leg psykoterapeut

  

Allt material Copyright © 2007-2008 PsykoterapiStiftelsen.
Alla rättigheter förbehållna. Med reservation för ändringar.

www.psykoterapimässan.se Uppdaterad 2008-01-06 Sidansvarig: Webbmaster