• Hur kan man förstå sekteristiska sammanhang psykologiskt?
• Vad skiljer avhoppare som gått med som vuxna respektive barn?
• Hur kan man lägga upp en behandling?

Helena Löfgren, leg. Psykoterapeut, fil. kand. psykologi

Inre scener som ett potent terapeutiskt verktyg vid arbete med anknytningsbrister, negativa självbilder, svåra barndomsupplevelser och trauman. Visualisering ett centralt element i olika terapeutiska metoder pga. förändringspotentialen.

Marta Cullberg Weston, Fil.lic., Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi, författare.

Emotionsfokuserad Terapi har sin grund i den humanistiska psykologin och i terapiforskning.

Metoden anser att känslor är avgörande för hur du mår. De påverkar hur du tänker och upplever dig själv och andra, och även hur du beter dig i olika situationer. I Emotionsfokuserad Terapi arbetar vi med att utforska, förstå och förändra svåra och återkommande känslor.

• Hur kan du förändra känslor med känslor?
• Hur kan emotionell smärta omvandlas till självmedkänsla, självrespekt och större förståelse för sig själv och andra?
• Hur kan forskning från terapirummet erbjuda en karta som hjälper terapeuten att följa och guida klienten i den läkande riktningen?
• Och hur kan en extra stol användas för att få känslorna i rörelse och öppna upp för emotionell förändring?

Vegard Hanken, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, certifierad EFT-terapeut och handledare, Svenska Institutet för Emotionsfokuserad Terapi

• Hur gör man?
• Vem kan göra det?
• Vad är målet?

Viola Argus-Zivaljic, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledarkompetens, specialist i klinisk psykologi; behandling

• Vad är problemet? Vikten av att vara precis
• Vilka är behoven? Om känsla, kropp och upplevelse
• Vad är det som hindrar? Om larmsignaler som förvirrar och döljer våra behov
• Sortera i röran – att se sambanden

Katja Lindert Bergsten, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil.dr, Sankt Olofsmottagningen

Kristoffer Pettersson, leg. Psykolog, Sankt Olofsmottagningen.

I psykoterapeutiska sammanhang fokuserar vi starkt och av begripliga skäl, på symtom och svårigheter men slarvar med att identifiera och stärka det funktionella och friska hos våra patienter. Människan är inte antingen sjuk eller frisk. Ofta samsas det trasiga i oss med fina förmågor till ett liv i välbefinnande.

Även om den psykiska ohälsan ökar så är det också ett faktum att väldigt många människor känner sig tillfreds, om än inte alltid lyckliga och lugna. I min nya bok vänder jag bort blicken från ohälsan för att betrakta de psykologiska och existentiella friskhetsfaktorerna. Genom att belysa hälsan tror jag nämligen att vi bättre kan förstå ohälsan. Jag vill också stärka tron på det befintliga i oss, det ”friska” finns ofta inom räckhåll. Det behöver inte vara så svårt och kräver inte alltid psykoterapi och träning.

• Psykisk hälsa – finns den och vad är den?
• Psykologiska och existentiella aspekter – psykologisk flexibilitet, inre frihet, mening och lättsam meningslöshet, mod, närvaro och acceptans, och förnöjsamhet, gemenskap och välvillighet, motivation;( nyfikenhet, engagemang, njutning och lek)

Anna Kåver är leg, psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, handledare och författare. Hon har varit verksam i behandlingsforskning och klinisk verksamhet i drygt 40 år. Under många år specialiserad på forskning och behandling av självskadande och suicidala patienter med emotionell instabilitet, borderline. Hon är också verksam med handledning, och undervisning på universitetets psykologutbildningar samt inom regioner ute landet, Hon är författare till 9 böcker inom området psykologi och psykoterapi.

• Stöd till personal efter suicid
• Ett nytt forskningsprojekt där vi undersöker personer som har gjort suicidförsök och vårdas inom medicin eller kirurgi

Ullakarin Nyberg, Överläkare, med dr, Norra Stockholms Psykiatri

• Vad CFT är och varför vi tycker att det är användbart och hjälpsamt för patienter med helt olika diagnoser i psykiatrisk specialistvård
• Erfarenheter av att tillsammans leda CFT-grupper för patienter med väldigt olika psykiatriska diagnoser
• Grupp som ett tacksamt sätt att arbeta med en metod som utgår från att självkritik är en följd av att det är svårt att vara människa och att vi alla har en trixig hjärna som är inriktad på att vi skall överleva och inte på att vi skall vara lyckliga och må bra
• Hur man kan arbeta med metoden i grupp inom psykiatrisk specialistvård

Sara Nylén och Mathilda Zotterman, psykologer och psykoterapeuter, Psykoterapienhet Rosenlund i Psykiatri Södra Stockholm  (PSS)

Kliniska exempel, ex från handledare klienter utifrån en psykoterapeutisk kontext. Se vad som är psykoterapi i alla möjliga vardagsexempel. Falska minnen.

Allan Linnér, Leg. psykolog och Leg. psykoterapeut. Har även arbetat som radiopsykolog vid Sveriges Radio.

Vad innebär det att arbeta med en generalistbehandling och vad betyder generalist i sammanhanget? En beskrivning av psykoterapi och arbetsmetoden SKB. Hur behandlingsupplägget ser ut och hur en behandling går till. Vad är tanken bakom innehållet och hur det är strukturerat Hur är det att arbeta i ett SKB-team med den speciella typen av samarbete som det innebär? Erfarenheter från att starta ett SKB-team.

Psykolog Dan Bengtsson, psykolog Jaanus Teose, mentalskötare Raija Känsälä  är verksamma vid Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst. De arbetar med personlighetssyndrom.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukskrivning för psykisk ohälsa med fler än 40 000 drabbade i Sverige. Bland de olika stressrelaterade tillstånden är utmattningssyndromet som leder till mest långvarig ohälsa. I föreläsningen diskuteras bakgrund, sjukdomsbild, behandling och prevention.

Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska institutet/Danderyds sjukhus och har forskat kring stress och utmattning de senaste 20 åren efter att tidigare ha arbetat mest med depression och suicidalitet. Hon ligger bakom skattningsskalan MADRS och en ny skala för utmattningssyndrom, KEDS.

Personer som avviker från majoritetsnormen upplever minoritetsstress som kan leda till högre förekomst av ohälsa. Med tanke på detta samt generella terapeutfärdigheter, etiska riktlinjer och lagar borde HBTQ+ – kompetens vara en självklarhet. Samtidigt finns det risker med att lära ut ytlig kunskap. Hur kan vi säkerställa att minoritetsstress, exempelvis i form av mikroaggressioner, inte förekommer i terapirummet?

Matilda Wurm tog examen som psykolog vid Örebro universitet 2011 och doktorerade på Center for Health and Medical Psychology (CHAMP) 2018. Hon är en av redaktörerna av boken HBTQ+ Psykologiska perspektiv och bemötande.

• Presentation av resultat från DBT studie för 30 män med borderline personlighetsyndrom och antisociala beteenden.
• Erfarenheter av att arbeta med patienter med antisociala beteenden
• Ska man anpassa eller inte anpassa en befintlig behandling till en ny målgrupp?

Dan Wetterborg, leg. psykolog, med. Dr vid PRIMA Vuxenpsykiatri Liljeholmen samt lärare och forskare vid Karolinska institutet.

Peter Dehlbom, leg psykolog och psykoterapeut vid Psykoterapienhet Rosenlund, Psykiatri Södra Stockholm, anknuten till Karolinska Institutet.

• Kliv in i barnterapeutens rum
• Psykoterapi med en autistisk pojke och hans föräldrar
• Möt barn i tidsbegränsade behandlingar
• Barnpsykoterapi – en behandlingsmetod för barn och föräldrar

May Nilsson, Socionom/leg psykoterapeut handledare och lärare i psykoterapi

• Anknytningsteorins betydelse för att förstå det terapeutiska samspelet och alliansbrott
• Att lägga märke till, använda och bidra till förändrad anknytning hos patienten: forskning och kliniska exempel
• Terapeutens anknytningsmönster och inre arbetsmodeller på gott och ont: forskning och kliniska exempel

Camilla von Below, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, handledarutbildad, fil. dr i psykologi och lektor. Arbetar vid Stockholms universitet och S:t Lukas i Uppsala.

Samerna är både nationell minoritet och urfolk i Sverige. På senare år har det uppmärksammats att det saknas kunskap kring samernas hälsa, samtidigt som samer och forskare larmat att den kunskap som finns talar för att framförallt renskötande samer har sämre psykisk hälsa, lägre tilltro till vård och högre förekomst av självmordsbeteenden än andra norrlänningar. Programpunkten ger en introduktion till området med utgångspunkt i samiska rättigheter, rådande kunskapsläge och egen forskning, illustrerat med nedslag i samisk populärkultur.

Jon Petter A. Stoor är samisk leg psykolog från Giron (Kiruna), och PhD student på Samisk Nasjonal Kompetansetjeneste – Psykisk Helsevern og Rus, Finnmarkssykehuset HF, Norge. Stoor genomförde 2015-16 på regeringsuppdrag en kunskapssammanställning om psykosocial ohälsa bland samer för Sámediggi/Sametinget i Sverige, och har prosjektlett framtagandet av en ”Plan för suicidprevention bland samer i Norge, Sverige och Finland”. Stoor är också engagerad i forskning och samarbeten kring urfolkshälsa i Arktis.

• Djupa känslomässiga band mellan spädbarn och föräldrar– avgörande för spädbarnets förväntade utveckling
• Hur kan svårigheter i relation mellan spädbarn och föräldrar gestalta sig
• Att genom psykoterapeutisk relationsbehandling undanröja hinder för att möjliggöra att en bärande relation mellan spädbarn och föräldrar kan samskapas

Camilla Wachtmeister, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, BUP Mellanvård Sydost, Region Stockholm

Mika Gunnarsson, leg. psykolog, BUP Mellanvård Sydost, Region Stockholm

• Existentiella aspekter av ungas psykiska ohälsa, med kliniska vinjetter
• Livsmening – som stark skydds- och hälsofaktor
• Mening som transdiagnostisk faktor vid bedömning och behandling

Christina Lloyd, leg. psykoterapeut, PhD, MA, spec. traumabehandling, gruppsykoterapeut vid 1825 – Terapicenter för unga vuxna

Psykoterapeuter med olika inriktning presenterar hur de skulle behandla tre olika patienter/klienter. Fem minuter per terapeut och patient/klient. Därefter paneldiskussion med deltagande av åhörarna.

Psykoterapeuter med inriktning: Individuell psykoterapi, Familjepsykoterapi, Hypnospsykoterapi och Relationell psykoterapi.

• Modern neurovetenskap och anknytningsteori för att förstå anknytningsskador och trauma
• Konsekvenser för behandlingsarbete
• Fasspecifik psykoterapi och neurofeedback

Anna Gerge, fil. Dr. leg. psykoterapeut, EMDR-handledare, Lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete, författare till en mångfald kliniska böcker med inriktning på behandlingsarbete av komplex psykisk traumatisering.

• Ökar psykisk ohälsa i Sverige?
• Varför minskar inte psykiska problem när samhället förbättras?
• Vad beror psykisk ohälsa på och vad kan vi göra?

  Christian Rück, professor i psykiatri, Karolinska Institutet och överläkare. Han är författare till boken ”Olyckliga i paradiset”.