Webinarium.

Paul Gilbert is Professor of Clinical Psychology at the University of Derby, UK. Today he investigates the effects of compassion focused therapy.

• Diskussion om utbildningen och professionens framtid
• Panel med politiker och sakkunniga
• Diskussion om mångfald, utbildning och återväxt.

Moderator: Anders Klingström, ordförande psykoterapeutföreningen

Anna Törnquist, rektor SAPU

Gunnar Bohman, med. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Mentaliseringsbaserat arbete lutar sig stadigt mot forskning kring anknytning, social kognition och neurobiologi. Hela det mentaliseringsbaserade spektrat lutar sig mot de absolut senast uppdaterade neurobiologiska rönen. De mentaliseringsbaserade terapierna tillhör de moderna psykodynamiska terapierna samtidigt som det mentaliseringsbaserade förhållningssättet är användbart oavsett terapeutisk bakgrund och inriktning. Denna föreläsning kommer fokusera på mentaliseringsbaserat arbete med tonåringar och familjer.

Maria Wiwe, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare och utbildare inom mentaliserinsgbaserat arbete, medförfattare till boken ”Mentalisering och psykisk ohälsa hos ungdomar” samt författare till boken ”Mentaliseringsbaserat arbete med familjer” som kommer ut på marknaden inom kort. Maria är även kursledare för utbildningen i MBT-A (mentaliseringsbaserad terapi för självskadande tonåringar) på SAPU.

The evidence for psychodynamic therapy has been repeatedly discussed, especially by researchers of other approaches. Falk Leichsenring will give an update on the available evidence for psychodynamic therapy. The focus will be on randomized controlled trials on the the efficacy of psychodynamic therapy.

Prof. Dr. rer. nat. Falk Leichsenring, Psychologist, Psychoanalyst, Professor of Psychotherapy Research in the Department of Psychosomatics and Psychotherapy of the University of Giessen since 2007. Training analyst of the DGPT; Member of the German Scientific Advisory Council for Psychotherapy (wbpsychotherapie.de).

Föreläsningen handlar om en personcentrerad samtalsmetod som fokuserar på gemensam förståelse av patientens suicidalitet, hur acceptans av uppgivenhet och hopplöshet kan frigöra kraft till förändring och värdet av att skapa balans mellan svårigheter och möjligheter under samtalet.  Ullakarin tar också upp egna reaktioner i mötet och vad man kan göra för att hitta balans i sitt eget liv.

Ullakarin Nyberg är överläkare och psykiater, suicidforskare, föreläsare och författare. Hon arbetar vid Norra Stockholms psykiatri och Karolinska Institutet och är ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen.

Lek ses ofta som barnslig förströelse, ibland till och med som slöseri med tid. Synsättet saknar grund i aktuell forskning som visar att lek och lekfullhet är värdefulla aspekter av utveckling av socialt samspel, känslan av tillhörighet, självkänsla och koncentrationsförmåga. I tillstånd av lekfullhet sker integrering av nervsystemet på ett sätt som tycks ha grundläggande betydelse för utveckling av psykisk hälsa och välbefinnande. Lek kan användas som en väg till förändring och vara ett verktyg i kommunikation.

Anna Norlén är leg psykolog och leg psykoterapeut med mångårig erfarenhet av stöd och behandling av barn och unga som utsatts för våld i olika former. Nu är Anna verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen i Stockholm. Tidigare var hon enhetschef för BUP Traumaenhet i Stockholm och verksamhetschef för Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer.

Att arbeta med gruppsykoterapi är spännande, utmanande och utvecklande. Det är en effektiv terapiform för fler än du anar. I det gemensamma samtalet möter vi oss själva i ett socialt sammanhang. I relationerna som uppstår synliggörs resurser och problem. Genom reflektion och reparation sker bearbetning och förändring.

Christer Sandahl är leg psykolog, leg psykoterapeut och senior professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Karolinska Institutet. Han har varit praktiskt verksam både som klinisk- och organisationspsykolog, och även bedrivit forskning om gruppsykoterapi, teamarbete och ledarskap.

Psykisk ohälsa relaterad till svåra krigs- och flykterfarenheter förknippas vanligtvis med PTSD, men handlar ofta också om pågående stress förknippad med den osäkra situation flyktingen befinner sig i här och nu, samt även andra diagnoser/problembilder. Hur kan psykoterapeuten förhålla sig till detta? Behöver våra metoder modifieras för att vara tillämpbara? Hur påverkas behandlaren känslomässigt? Hur fungerar det att ha psykoterapi med tolk, och mötas över olika kulturer?

Ulf Gustavsson, Leg psykolog och leg psykoterapeut, tidigare chef för Röda Korsets Behandlingscenter i Uppsala. Har i många år arbetat med ett särskilt migrations/flyktingfokus. Medförfattare till boken ”Krig tortyr och flykt – vad gör det med människan och hur kan vi hjälpa” (Natur & Kultur).

Idag förstår vi alltmer att (1) tiden före, under och efter förlossningen kan vara en känslomässig påfrestning för föräldrarna, (2) spädbarn kan vara inblandade i sådana kriser och (3) deras utveckling kan påverkas negativt av dem. Den logiska slutsatsen är då att satsa på kvalitativ psykologisk hjälp till denna grupp. Föredraget handlar om Björns erfarenheter av kliniskt arbete och forskning inom sådan verksamhet.

Björn Salomonsson är läkare, psykoanalytiker och docent i barnpsykiatri vid Karolinska Institutet. Hans forskning och BVC-verksamhet fokuserar på stöd till familjer som råkat i kris under perinatal-perioden: postpartumdepression, spädbarns-stress och relationskriser.

 Katarina Kornaros, doktorand, Karolinska Institutet

Den digitala tidsålder vi lever i påverkar vårt vardagsliv i stor utsträckning, men medför också mer djupgående förändringar i våra levnadsvillkor. Utifrån ett psykodynamiskt perspektiv är balansen mellan närvaro-frånvaro, gratifikation-frustration, det som i huvudsak strukturerar psyket och vår psykiska utveckling. I en framtid där närvaro/frånvaro är partiella fenomen snarare än absoluta, finns det således skäl att studera huruvida detta också medför en förändring av människans psykiska utveckling. Föredraget kommer att diskutera dessa frågor ur ett teoretiskt och kliniskt perspektiv.

Charlotta Björklind, Leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykoanalytiker – medlem i Svenska Psykoanalytiska Föreningen – och klinisk lärare vid Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet

Det pratas allt mer om den psykiska ohälsan – att vi människor mår dåligt. Men vad är det vi pratar om egentligen och spelar det roll hur vi pratar om det. Ord som diagnos, störning, psykisk sjukdom har blivit en del av det vardagliga samtalet. Men vad är det människor pratar om när de säger att de mår psykiskt dåligt? Den psykiska ohälsans språkliga landskap beskriver inte bara hur vi mår. Det innehåller även processer som även påverkar hur vi mår.  Föredraget blir en guidad rundtur i den psykiska ohälsans språkliga landskap.

Jonas Ramnerö är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Han har tillsammans med Thomas Gustafsson och Tobias Lundgren skrivit boken Må dåligt – Om psykopatologi i vardagslivet (2017, Natur & Kultur).

Under denna föreläsning kommer vi fördjupa oss i uttryck för traumatisering och dissociation hos krigsutsatta barn. Vi fokuserar på krig- och flyktkontexten och vilken betydelse detta kan ha för planering av behandling. Vi går igenom viktiga behandlingsprinciper i mötet med krigstraumatiserade barn som lider av dissociativa upplevelser.

Sabina Gusic arbetar i Teamet för krigs- och tortyrskadade på BUP i Region Skåne.

Presentation av en forskningsstudie inom onkologisk rehabilitering.

Margareta Wärja, fil. dr., leg psykoterapeut, musikterapeut, uttryckande konstterapeut, lärare och handledare i psykoterapi.

Går vanliga psykiatriska symtom som lättare depressioner och ångest att jämföra med behandlingsbara kroppsliga sjukdomar, eller behöver vi förstå dem utifrån ett vidare perspektiv och även se till den drabbades livssituation? När är det rimligt att medicinera bort en besvärande känsla, och när kan det vara bättre att se den som ett meddelande om att något i livet behöver förändras? Hur kan vi förebygga psykiatrisk ohälsa, och befrämja glädje och hållbarhet i vårdarbetet?

Åsa Nilsonne är läkaren som tyckte att känslor och handlingar var mer intressanta än eksem och ryggont och som därför blev psykiater, som blev rädd för psykofarmaka som därför blev psykoterapeut. Nu aktuell med ”Processen”, en bok om professionell utveckling och professionellt ansvar.